10 minutes to go
Nu slutar jag snart. Härligt. Den här dagen har känts som en hel evighet (inte undra på). Ännu en gång tackar jag min lyckliga stjärna, eller det som än finns däruppe, för alla underbara människor som förgyller min vardag. Vardagshjältar, för att använta en sjukt klyschigt ord.
Idag åt jag lunch med Alex och sen joinade Sea oss. Hon följde med tillbaka till butiken, köpte kaffe och bullar. Prata lite skit, få tiden att gå. Sen kom så gott som hela tjocka släkten, bara syster saknades, och höll mig sällskap. Med tillhörande skvaller, barnskrik och skratt förstås. Dom gick nyss och så fort jag stängt ska jag iväg och träffa The Girlfriends. Hur lyckligt lottad kan man vara? Så mycket kärlek, på en och samma dag!
Nej, jag har fan inte många bekymmer i denna värld. Tack till alla som gör min dag! Hoppas ni vet hur mycket jag uppskattar det.
Nu är det bara 16 dar kvar tills jag drar från er ett tag, det känns grymt hårt. Utnyttja mig medans ni kan! Jag är tillgänglig!! (hmm lät ju riktigt inbjudande haha)
Valium, anyone?
Vaknade 3.40 idag. Detta trots att jag kommit hem vid 23 efter några öl. Vad är det som krävs för att jag ska få en sjysst natts sömn?
Nu har jag testat Nyquilmetoden, Tylenol PM-metoden, somna med/utan TV, nykter/drucken, hungrig/mätt, utmattad/fräsch. Resultatet blir detsamma varje gång. Antingen sover jag 11 hrs och vaknar groggy och seg eller så sover jag 3-4 hrs och vaknar pigg men blir toktrött och lättretlig senare på dan.
Vad ska jag göra? Har ni några bra tips?
Idag har det gått så långt att jag gick på promenad vid 6.30. Låg och tittade på bl a Lättlagat, Ricki Lake, Judge Judy, Cops och Ellen (grymt cinco de mayo mexico-tema hade dom btw) innan dess. Fick intellektuell härdsmälta av all trailer trash people dock. Panikade och kände mig tvungen att gå ut och få tiden att gå. Nu ska jag testa om träning får mig att sova bättre. Fatta hur illa det är!! TRÄNING!
Sömnproblem
Efter påtryckningar och varningar om att den kan explodera (och vetskapen om att jag sover så tungt att jag skulle vara den sista att märka det) bestämde jag mig igår för att testa att köra tevelös nattsömn.
DET VAR DET SÄMSTA BESLUTET PÅ ÅR OCH DAR!
Det tog mig >2 hrs att somna. En massa konstiga tankar snurrade omkring i min stackars hyperaktiva hjärna. Gjorde säkert 20 olika mentala To-Do listor. Bestämde mig för att börja träna. Hade uppslag på en massa blogginlägg. Nya affärsstrategier. Planer för hur jag ska spara pengar, hur jag ska investera. Min hjärna sprudlade av bra idéer. Sen somnade jag. Varför har ingen sagt att man ska skriva ner alla tankar man har vid läggdags? Varför har ingen sagt att sömnen och riktiga drömmar (dvs sådana som inte består av TV shop reklam) raderar gårdagen?
Den läskigaste frågan måste ändå vara: hur länge sedan var det jag sov ordentligt eftersom jag glömt allt det här?
Nä nu ska jag gå till Haggis och dricka öl. Jag vet en som kommer sova gott inatt iallafall.
Alles gut
Hursomhelst, snygg eller inte, så är lagret så gott som klart! Det blev iallafall riktigt snyggt. Det är slut på skammen, slut på smygandet med att öppna och stänga dörren. Nu kan vem som helst få titta in,
as God as my witness, that door shall stay open for all mankind to see!
(lägger upp bilder på mitt nypimpade lager imorn)
Facebookfilosofi
Ska inte gå ur eller nåt (dvs som en viss GRINGO), men senaste dagarna har jag gått in mer och mer sällan (dvs inte längre online konstant). Min hotmail går inte att använda längre. Känns som att FB spammar mig. Vem klagar man hos??
Det man märker direkt är att ju mindre man hänger där, och ju mer man missar, desto mindre pallar man tröska sig igenom alla nya bildtaggar, kompisars nya fotoalbum 'n shizz. Lite trist faktiskt. Jag planerat en Facebook återkomst så fort jag skaffat mig lite mer tid. Alltså när jag inte sliter med penslarna och renoverandet. Alltså, never. För som det ser ut nu kommer jag aldrig bli klar.
Haha på tal om Facebook. Fick precis ett mailmeddelande. En ny member i min "We Who Love Emma Loca" grupp. Första medlemmen som inte är min vän eller familj. Wohoo!
Nu är det 36 stycken Emma-lovers därute. Jag tror dom flesta gick med pga den utlovade glöggen på julfesten. Vänner köpes lättast med alkohol. Det är en beprövad sanning.
Bilder från maskeraden
Okej, nu ska ni få se hur resultatet blev tillslut. Varken hippie, Foxy Cleopatra eller Morticia, utan
Minnie Mouse!
Lägg märke till den råsnygga 80-tals hockeyduden och Hiphop som e grymt snygg som Roman Warrior.
(Själv såg jag oftast ut som på sista bilden eftersom öronen skapades på pendeltåget ut till skogen och saknade det där lilla extra som får dom att se ut som dom ska. Typ stå upp..)
KAOS
Ska kolla på Wikipedia. Är rädd för att man kommer se en bild av mitt bakre lager om man slår upp det. Eller min lägenhet. Nu har jag lyckats hålla mig hemifrån kanske 5 nätter i rad. Får sån otrolig panik av att se alla kläder som inte längre får plats i garderoben spridda överallt (baksidan av butiksägarmyntet..) För att inte tala om att jag inte öppnat mitt kylskåp en månad, give or take a few days. Geew. Vill inte ens veta vilka färskvaror jag glömt där.
Eftersom jag vägrat ta itu med lägenheten stillar jag mitt dåliga samvete genom att fixa iordning i lagret bakom butiken. Just nu ser det för jävligt ut. Liksom jag. Färg överallt, i alla skrymslen. Liksom jag. Men snart kommer det glänsa! Jag ser bara inte hur det ska gå till just nu..
Justdet, enligt Wikipedia:
Begreppet härstammar från det antika Greklands ord för "rymd"
Haha snacka om skön ironi.
Bloggpausad söndag
Tills dess, adios amigos!
C.D.L alert!
...........
Ja, samma konstateranden som alltid. Den är för stor. Färgerna är fina. Men den är för lång. Proportionerna blir fel. Yada yada yada.. Orkar inte vara tolerant idag och prata om viskos, har ju massa andra kunder härinne justnu. SÅNA SOM FAKTISKT HANDLAR NÅT!
Det skönaste är att jag har en vän jag inte träffat på år och dar inne nyss, hon viskar att hon läser min blogg, att den är rolig. Jag viskar tillbaka:
- Har du läst det där om C.D.L??
- Jaa
- Det är HON i gröna kappan där (pekar --->)
- Jaa jag fattade det! Känns som om jag kollar på en kändis haha!
Ännu ett bevis på hur många smygläsare jag har. Sjukt.
Vilka är ni egentligen, ni som läser utan att berätta det för mig eller kommentera här?
I should be so lucky
Även fast det är en ganska gråmulen dag. Även fast affären har vart lite seg av och till idag. Även fast det är en högst ordinär dag så är jag lycklig. Har satt på en playlist med mina favolåtar, två volymsnäpp högre än vad jag brukar ha. Nu jävlar är det friday-mode!
Sea kom förbi nyss. Jag kan inte understryka nog hur mycket jag älskar spontanbesök. Det förgyller mina dagar något oerhört. Att hon sen fortfarande är min vän trots att jag dränkte hennes dator i vin förra helgen är ju bara fantastiskt. (PS. Påminn mig att lämna in den snarast. Är fortfarande in denial...) Ännu mer fantastiskt är att hon erbjöd sig att hjälpa mig måla! Fatta! Jag har liksom pajat tjejens dator, kan inte festa med henne i helgen, och ändå väljer hon att hjälpa mig. (Thanks honey!) Nu väntar jag bara att fler ska erbjuda sina tjänster. Är det ingen som älskar pizza eller??
Ikväll blir det tacomarrängsvischidolvinkväll med the Fab 4 (allvarligt nu, Angie behöver ett nick. Kan vi alla enas om Muffen? Nu när jag ändå hamnat i Fria-nostalgi-spiralen..) Dickan och Spermcleaner ska köra vitt. Alltså HELT vitt. Inte ens vitt som i vitt vin!! Jag tror inte mina öron. Jag har haft det på känn ett tag nu. Världen håller på och spelar ett spratt med mig.
Kejsarens nya kläder
Ska på maskeradfest imorn. Inget låter så kul och höjer förväntningarna så mycket som en maskeradfest. För en kväll får du klä ut dig och vara vem/vad du vill. Ultimata förutsättningarna, om det inte vore för att det är så förbannat svårt att veta vad man ska klä ut sig till!
Visst, bag-lady är en klassiker, men jag vill inte göra mitt första intryck som skabbig uteliggare. Snygg ska man va! French maid, sjuksköterska, catwoman, allt sånt är så jävla obvious och corny. Går fetbort. Jag tänker heller inte lägga ut nån förmögenhet på kläder så det ska helst vara sånt jag redan har, eller kommer använda fler gånger efter imorn.
Nu har jag dragit ner alternativen till dessa tre:
1. Foxy Cleopatra
Afroperuk, hoochiemamatröja, jeans och en jävla massa brunkräm och glittersmink.
2. Morticia Adams
Svart, lång, tajt klänning. Vitsminkad med röda läppar och lösögonfransar.
3. Hippie
Utsvängda jeans, flower-power, batik t-shirt, sandaler eller barfota.
Nu känner ju jag mig själv och vet att efter ett tag när man druckit lite försvinner en del av glamouren så det ska vara en så lättskött utklädnad som möjligt. Alltså lutar det åt hippie. Jag kan liksom se hur mina lösögonfransar hänger på sniskan som döda spindlar, eyelinern är utsmetad runt, och under, ögonen. Peruken är på någon annans än på mitt huvud, mitt egna hår är helt knorvigt och okammat. Jag lär se mer ut som en avdankad öststatshora än varken Morticia eller Foxy Sen ska jag ju åka kommunalt dit också. Tror inte Foxy åker pendeltåg. Det blir nog hippie imorn, eller vad säger ni?
Chinglish
(Shan och jag)Det finns svenglish, spanglish och säkert en jävla massa andra mixar. Men här kommer en snutt ur ett mail från min kära Shan från Kuala Lumpur. Hon är den som har min favvobutik där hälften av mina grejer kommer från. Värsta cutiepien, men bruden är sisådär på engelska.
Vad tror ni hon menar med det här:
"Those you send the picture which you take before, isnt you wanna repeat to take?"
Vad svarar man på det? "Eeeh, yes? No?"
(Red anm. Chinglish är en abbreviation av Chinese-English)
Vem skrev detta? SVAR
VEM SKREV DETTA?
"Favoritgrogg: Öl"
Favoritmaträtt: McDonalds"
"Favoritbil: Fiat"
"Favorituttryck: Yo"
(Ni som kan, gissa nu vem som är upphovsmannen till den här sköna, ironibefriade, favoritlistan!)
SVAR: TOMMIE
Det var väl ändå en lågoddsare?
Ambi-dextrosol
Kvällstid blir det Seinfeld eller Scrubs. Somnar. Ibland vaknar jag vid 3-4 på morgonen (av att jag drömt om TV shop reklamerna jag lyssnat på senaste timmarna, abs of steel y'all), tittar lite på TV4+ (oftast Pelle "Lovickavanten" i Lättlagat) lär mig några nya recept, somnar om, tittar på nyheterna på SVT, sen kl 9 är det TV4 Fakta med "Okänd Diagnos". Love it! Som inbiten hypokondriker har jag ju funnit en massa nya syndrom jag håller på att drabbas av. Eller redan haft. Som min syster så vacker uttryckte det:
- Vet du varför du gillar det där?
- För att det är bra?
- Nä, för att du ÄR en okänd diagnos. HAHAHA (hånskratt)
Det är faktiskt inte kul att vara ett medicinskt fenomen. Vita tår, klick i magen, tyfoidfeber, mul- och klövsjukan.. You name it, I've had it.
Inatt lärde jag mig göra nån typ av fluffig äppelomelett. Roligt citat:
"Ja ni som inte är ambivalenta som jag och kan byta hand, kan ju förstås vispa med elvisp istället om ni blir trötta!"
ambivalent
- uttrycker känslomässig tvåsidighet
Ambidextri eller ambidexteritet, tvåhänthet (från latinets ambi som betyder båda och dexter som betyder höger), innebär att en person har förmågan att använda båda händerna utan problem.
Undrar om han ville uttrycka en känslomässig tvåsidighet för sina händer?
Vacker utan spackel..?
Har under en längre tid ignorerat mitt lager som ser för jävligt ut, i kontrast till min vackra butiksyta. Ibland glömmer jag stänga dörren ordentligt och så flyger den upp av korsdraget och HUANEMEJ vad rädd jag blir att någon ska vara inne i butiken och bevittna min skamfläck.
It's not pretty.. Allt som är skabbigt kastar jag in där bak. Vissna växter, fula kläder och skor huller om buller, texmexkonserver, städartiklar, it's all there.
Nu ska jag ta tag i det där och kasta ut all skit (den vissna fikuskrukan får dock vara kvar för det var en invigningspresent från pappa..).
Det ska spacklas, det ska målas, det ska monteras hyllor, tapetseras. Skåp ska köpas in från IKEA. Det kommer bli asbra.
Sökes: Snälla vänner med bra känsla för pensel och roller. Gärna såna som är duktiga på att få ihop Billy-skåp 'n shit också.
(Jag har hört rykten om att Sea är lite sugen på att måla, hörde jag fel??)
JAG BJUDER PÅ PIZZA! (ev cola också om ni jobbar fett effektivt hehe)
Flashback i potensform
Och ja, dom frågade en del om kalkyler, affärsplan, break-even, investeringsplan och annats shizz som jag knappast kunde svara på, men annars alles gut!
När jag kom in i lokalerna var den sån fysisk flashback av att gå där i Handenterminalen och nerför pisstrapporna att jag blev helt stirrig. Kände mig som 16 all over again. Fick hänga med lärarna ett tag. Dom var nyfikna och stolta. Tyvärr var inte min älskade Bengan där, men jag lämnade en liten kärlekspost-it på hans arbetsbord.
En lärare sa att han hade nåt som var mitt och så plockade han fram en såndär Mina Vänner-bok som jag hade på studenten. Den kom bort nånstans mellan skumpaglasen och studentmösseskrivningar, men nu fick jag tillbaka den! Fatta nostalgitrippen, läsa om klasskompisars planer för framtiden och nuet. Ska redovisa några favoriter (ja, ni kommer hängas ut med namn och telefonnummer. Haha. Nä okej inte nummer, men definitivt namn)
"Jag samlar på porr och skor" - Angie
"Yrke jag kan tänka mig: vodkaprovsmakare" - Skinkan
"Favoritgrogg: Koskenkorva i ena handen, cola i den andra" - Skinkan
"Jag pluggar till manlig prostituerad" - Anton M
"På fritiden brukar jag ha kul med mig själv" - Anton M
"Om 5 år går jag på Komvux" - Anton M
"Min relation till ägaren av denna bok: Keep shaking that ass" - Dennis
"Jag hade velat uppfinna njutning genom tanke" - Dennis
"På fritiden brukar jag festa på Cafét, men skulle även vilja gå på Kharma" - Tiina
"Om 5 år tror jag att jag är en fattig student eller har avancerat på Willys" - Tiina
----------------------------------------------------------------
VEM SKREV DETTA?
"Favoritgrogg: Öl"
Favoritmaträtt: McDonalds"
"Favoritbil: Fiat"
"Favorituttryck: Yo"
(Ni som kan, gissa nu vem som är upphovsmannen till den här sköna, ironibefriade, favoritlistan!)
PS. Vill bara tillägga att det stod mycket obscenare saker än så, och att denna bok legat i lärarnas fikarum under låång tid. Oh, the shame.
C.D.L alert x2
Vi går framåt, det är bra!
Jag - en inspirationskälla?
Ska föreläsa imorn bitti för elever på min gamla gymnasieskola. Det är sistaårselever som läser ekonomi och ska starta UF-företag, liksom jag gjorde för x antal år sen.
Har ingen aning om vad jag ska säga. Måste ju väcka någon slags av entrepenörsanda genom mitt föredrag, men hur? Min situation var ju unik och extremt lyckosam,
"Hörni allihop! Skaffa er en pappa som har en ledig lokal mitt på en av dom mest trafikerade gatorna i Stockholm. Be om investering. Outsourca bokföringen. Hitta sjyssta vänner som renoverar för en billig penning. Sen är det klart!"
Läraren som kontaktade bad mig försköna sanningen lite, säga att allt jag lärt mig kommer från skolan. Hoppas bara dom inte grillar mig med jobbiga frågor, typ om administration 'n shizz, då kör jag Zlatan-style på intervjutekniken, "Inga kommentarer. Nu är den här intervjun slut."
Minns ju ingenting av vad man fick lära sig i skolan, tror jag är en sjukt dålig inspirationskälla faktiskt. Var grymt oinspirerad sista året, gick mest runt och slackade vid biljardbordet i sällskap av andra spillror (nämner inga namn.. Anton, Björne, Anton...). Lärde jag mig något? Säkert. Något jag minns och utnyttjar idag? Högst tveksamt.
Ska sätta mig ner och förbereda lite nu. Tips tas tacksamt emot!
Update !!
Fick precis mail av Fek-läraren, som svar på mitt panikmail om vad faan jag ska prata om.
Hej Emma!
Det räcker att du kommer hit, visar upp dig - så skrattar och pekar vi lite, sedan blir det lunch =)
Hahaha.
Designerdebut
Under många år har jag sytt konstiga klädkreationer till mig själv. Ibland har man tid och massa kreativ inspiration, ibland inte. Det är främst därför jag inte satsar på att sy upp en kollektion till butiken. Än.
Nu på resan lät jag iallafall sy upp en del modeller för att testa på. Det var bland det jävligaste jag vart med om. När man inte gör det själv ur eget huvud är det svårt att få andra att förstå vad man vill ha.
Första utkastet på kläderna var.. ja, det var så illa att man fick lust att börja grina över misshandeln som utövats mot tyget.
Andra utkastet började man ana ett ljus i slutet av tunneln.
Tredje visningen var jag helt förjävla magsjuk och febrig när jag såg, men det sägs att det var helt okej. Det visar sig så småningom, I guess..
Summan av kardemumman jag ville komma till var att i helgen såldes min första designade produkt! En plånbok i lammnappa med svart satinfoder. Nu går någon omkring med något som jag ritat upp. Sjukt nice!
Designerkarriär here I come!
Emma (L) Nyquil
Det här funkar inte, nu är min flaska med Nyquil Cough slut! Tog sista slurken imorse när jag vaknade vid 5 av att jag hade värsta tbc-hostan. Sen däckade jag och vaknade inte förns 10.20. Frick on a stick!!
Stress, stress, sminka, kläder, kaffe, iväg. Glömmer jobb-nycklar. Stress, stress, tillbaka, upp, hämta, iväg.
Nu är tackolov flaskan slut, jag kan inte hålla på och droga mig på det här viset. Tyvärr har jag en flaska Cocillana hos mamma, det är ju ännu värre eftersom den är spetsad med morfin.
Varför gör dom hostmedicin med så starkt beroendeframkallande ämnen??
500 g tonfisk..
.. har jag i magen just nu.
Var och käkade på Coyote på Rörstrandsgatan med mamma o pappa nyss. Det var riktigt gott, och generöst med mat på tallrikarna. Till och med pappa, som inte brukar vara alltför förtjust i sånt som inte mamma tillagat, gillade det. Nu råkade det ju vara mexikansk mat även det här, så det kanske inte gills? Halvfabrikaten som används har dom köpt från vår texmex-rörelse, så vad han tycker kanske inte gills som objektiv bedömning? Att vi sen fick maten gratis gör oss knappast till opartiska kritiker. Anyways så var det gott och mysigt.
Allt eftersom margaritorna och ölen rullade in blev stämningen gladare också. Roligaste var när jag frågade vad det var i respektives personlighet som störde mest.
Mamma svarade att pappa har svårt att visa uppskattning ibland. Fair enough.
När det blev pappas tur satt han och funderade jättelänge. Muttrade och skruvade på sig besvärat. Sen lös han upp:
- Nu vet jag vad det är! Du sätter jämt toarullen åt fel håll.
- Hahahaha.... (det fortsatte under lång tid) Jaha, och vad är det med det?
- Ja men sen när man vill dra av pappret så river det av helt fel bara för att den rullar bakåt. Jättejobbigt..
Där har vi en make som är nästintill nöjd till perfektion med sin fru. Det får en att tro på hela kärlekskarusellen trots allt.
Sweet Saturday
Nu har jag alltså en data att fixa. Det hör ju till saken att den inte kostade mer än 800 kr för nåt år sen, vilket ger den ett värde på ett par hundralappar mindre idag. Men nu ska jag rädda den, det är mitt nya projekt.
Hur? Vetefan. Den verkar rätt död. Liksom sin ägare igår kväll.
Jag tar tillbaka förresten, rosé var inte bra för varken datorn eller dess ägare.
Idag lagade vi värsta brunchen. Scones, scrambled eggs, bacon, bröd, pancakes, tårta.. you name it. Sjukt gott!
Nu är man så gott som ny och redo för en lördagskväll i goda vänners lag. 2 födelsedagskalas på en kväll, oh my. Tog en kaffe nyss på dellos, blev hånad för att jag skriver för blinda ögon. Bristen på kommentarer är sjukt uppenbar. Ska fundera på hur det löses på bästa sätt.
En dag närmre måndag. Jeez.. Jag säger ju att fredagar är bättre.
Rosé med Fanta
Jepp, jävligt Troppan 06, but who cares?
Sea o jag ska in i dimman. See you there people! Troligaste mötesplatsen blir nånstans vid Mosebacke, typ fussballbordet vid den stängda terrassen. Vem är med på en dubbelmatch?
Ha en sjuhelvetes helg everybody!!
Kändis-kunder
Hahahaha. Nej nu gick jag för långt, men vi är fan såhär (korsar långfingret över pekfingret)
Förutom Jennifer har jag nog inte haft några roliga kända kunder.
Jo, Rami Shaaban var inne i somras med sin tjej. Rachel Molin också. Inte med sin tjej då förstås. Hmm.. nån Dramaten-skådis (Tiina visste vem det var, jag är sämst på kändisspotting)
Natascha Peyre, om hon nu räknas som kändis.
En tjej la undan en topp till imorgon, hon skulle ha den under en tv-sändning sa hon. Synd som sagt att jag är sämst på namnen på såna. Annars hade jag haft en till att skryta om.
Anyways, ni hör ju att jag snart är Kunglig Hovleverantör. It's just a matter of time.
An ode to fridays
På fredagen har man hela helgen framför sig. Kanske att man har massa roliga fester att se fram emot, kanske har man carte blanche och ännu större förhoppningar om vart helgen kan bära en eftersom det inte finns några planer.
På fredagen har man två hela lediga dagar framför sig. 2 dagar att sova ut, eller kanske inte sova alls? Up to you.
Visst, lördagar är också nice förstås, men då kanske man är bakis. Och det är ju inte kul. Sen är det en dag närmre måndag, och det är verkligen inte kul.
Endast i Gamla Stan..
Varde ljus
Kvällsnöje
Per: Nämen, är det två killar som ska flytta ihop?
Jag: Neej, det är ju en tjej det där!
Per: Är det där en tjej?
Ååh va irriterande program, han talar ju för döva, efterblivna öron!! Otacksamma jävlar.
Jag gick aldrig till Kjell & Co. Skyller på dålig karaktär. Ska dit imorn bitti istället. Köpte dom där hörlursmuffarna iallafall. Ser inte klok ut, om jag ska vara ärlig. Det är ju inte alls min stil, men varm blev jag! Hade min glammiga Hollywoodpäls, och feta muffar. Sjuk combo.
Ska titta på Niklas Mat nu på SVT1. Aldrig sett det förut, men nu vill man ju se vem snubben är som lyckades vara den indirekta orsaken till att Ebba är portad från Stureplan. He better be hot.
Stängningsdags!
Sånt här tänker jag på i mitt stilla sinne kära vänner. Help me out of my misery!
Dagens projekt
Skam den som ger sig. Jag ska till lampaffären, köpa nya glödlampor, ny strömbrytare och ny sladd. Nu jävlar!
Ja ni ser ju, inte lika vackert nuförtiden. Men nu ska det bli andra bullar.
As God as my witness, those light bulbs will shine again!
Skön start på dan
Ingen fara med det. Välkommen!
Att hon sen kom in enbart för att diskutera ekologiska kläder var mindre välkommet. Enligt henne håller bomullen på att ta slut. Jag som trodde oljan skulle bli det första att kola vippen. Så vitt jag vet är bomull en extremt förnyelsebar råvara, but hey? Who am I to argue? Let's make clothes of viscose! More viscose to the people!
Nu råkar jag vara en tålmodig och tolerant person, så den här konversationen flöt på oerhört länge tills hon bara vände på klacken och gick, mitt i en mening om koldioxidstinna transporter. Tror inte hon var särskilt mentalt stabil.
Ännu en gång bekräftas teorin att psykiskt labila dras till mig som bin till honung. Jag fattar inte. Varför???
C.D.L
Nu stänger jag ner verksamheten för idag. Pallar ej mer.
Jag gillar feta muffar
Har så sjukt tråkigt i butiken idag. Var är alla? Det som började så bra har spårat ur helt.
Satt och pratade med A på msn om hur jag ska piffa upp min dag. Han tyckte jag skulle köpa något snyggt klädesplagg som jag inte skulle köpt i vanliga fall. Något sådant existerar inte, jag köper ALLT i vanliga fall. Hade snarare i åtanke något mumsigt att ha som eftermiddagsfika. Tyvärr hade jag redan fyllt tarmkvoten med blåbärspaj till lunch och fläskkarre som tidig middag. (Vad är det för fel på mig och mina matvanor egentligen? Paj idag och igår hallon/grädd/vaniljkräm bakelse. Till lunch. I söndags åt jag fikonkaka till lunch. Diabetes here I come!)
Anyways, som en kompromiss ska jag köpa nåt som inte är min stil fullt ut, men det är fortfarande något jag behöver. Efter jobbet ska jag till Onoff, eller liknande,för att köpa hörlurar. Inte sånadär små pluggar utan feta muffar. Såna som kommer värma mina sönderfrusna öron en iskall vinterkväll, eftersom jag hellre får istappar växande från skalpen än sätter på mig mössa.
Excellente! Jag är redan gladare, liksom är min iPod som inte använts på flera flera månader pga hörlursavsaknaden. Shoppa, äta, skvallra.. Är det verkligen dom enda sätten att bli glad på? Herregud, I need a boyfriend..
ÄNTLIGEN!!
Som jag berättat tidigare kommer alla att ha kodnamn, dock ganska genomskinliga sådana (jag tänker inte berätta mitt, men det är inte svårknäckt nånstans. Och nej, det blev inte Modesty Blaise..)
Det ska bli kul och spännande att se hur smaskigt det blir, jag har sjukt höga förväntningar.
Inlägg nr 1 postades nyss, om en timme kommer nr 2.
Undrar hur länge det dröjer tills mitt nick nämns? Å andra sidan har jag knappast gjort nåt roligt eller smaskigt. Figurerar mest som en bi-biroll, alltså närapå statist. Dricker stilla mitt kaffe, lyssnar, skrattar, utan dramatik.
Undrar också vilka det blir som läser? Anyways, här får ni chansen att kolla på denna nya undercover-blogg. Vi får se om den blir lika fabulous som yours trulys. Jag stör mig lite på kommateringen, men det är väl grammatik-nazin i mig som talar..
Lite info RE: C.D.L alert
Have patience, she will come. And she will talk about viscose.
The littlest things
Ibland är det otroligt hur små gester kan förgylla, eller förstöra, ens dag. Som tur är vaknade jag på rätt sida idag och detta inlägg ska präglas av min nyfunna optimism!
Igår mådde jag inte alls bra, kände mig sjuk och smådeppig efter att ha fått höra att min tå skrumpnar ihop framför mina ögon. Så ringer min brorsa kvart i fem och säger "Stäng butiken tidigt, jag hämtar dig om 10". Yippie! Stängde, räknade och släckte på nolltid. Hem till mamma, äta massa gott. Blåbärspaj, bara en sån sak.
Idag när jag kom till Gamla Stan (en kvart för tidigt) hittade jag en nyöppnad espressobar! Perfekt för morgnar då jag inte sover hemma och kan få min dagliga dos på dellos.
När jag väl kommer fram står min kära vän Emsan där, redo med en stor kram.
Just det, höll på att glömma vad som startade dagens goda kedja. Fick till den perfekta rödmålade munnen imorse. Gwen Stefani ain't all that 'n a bag o' potato chips.
Såna små saker, det är vardagslycka.
Sjuk, sjukare, Emma
Ännu en gång har jag gått och blivit halssjuk 'n shizz. Kanske är det bara ett sätt för min kropp att tigga om mer Nyquil? Det fick den igår iallafall, nu får det räcka.
Var hos fot-doktorn idag för min vita tå. Typiskt nog gick den och blev solbränd på resan så nu har den antagit en mer beige ton, just när jag ville visa hur lila-vit den annars är. Jävla tå, sviker mig konstant. Inte ens ont hade jag idag! Läkaren trodde säkert jag var knäpp, om det inte varit för att jag uppvisade muskelförtvining.
Oh no. Mina tåmuskler börjar så sakta att dö. Men hon sa att jag inte ska oroa mig för mycket. Dom kommer inte komma tillbaka, men tån kommer iallafall inte ramla av spontant. Tror hon försökte vara rolig, men det lugnade inte mig alls.
Ska få inlägg, sexigt värre. Jag kan verkligen se det hända; börjar med inlägg, fortsätter med Ecco-skor, gångstavar, vindjacka, kläder från Kapp Ahl... det finns bara en väg in i helvetet, och jag har påbörjat den.
Imorrn ska jag egentligen till tandläkarn, ska ringa och avboka nu. Jag är faktiskt sjuk, och han är faktiskt dum i huvet. Någon som har sagt att det är en skam att jag aldrig fick tandställning för det ser ut som om nån kastat in tänderna i käften på mig förtjänar inte så mycket som en sekund av min tid, ännu mindre en av mina surt förvärvade kronor.
Jag har väl inte så snea tänder heller??
(Kolla Metro sidan 30 från idag, nån IT jurist. Där har vi någon som fått tänderna inkastade....)
Update: Här är bilden!!
(Suddig, jag vet. Men jag sa ju att kolla i tidningen!!)
Man-whore!
Utanför Hovet, och även inne, såldes T shirtar med texten "El Golfo" tryckt över bröstet. Bak på ryggen stod det "La Radiolina", vilket är hans senaste CD. Det komiska är väl då att El Golfo står för Mexikanska Golfen i formellt tal, men i mexikansk slang betyder det slampa (maskulinum). Det vet Manu mycket väl om.
Nu har jag sett en jäkla massa svenska killar med t shirten som gör ett statement att dom är manliga sluts, utan att veta om det själva. Är inte det humor på en hög nivå så säg?
Steppa upp nu vänner!
Underhåll mig också!
C.D.L alert!!
Så ni förstår hur jag har det dag ut och dag in!
Det här är det första...
Dagens lunch vs. Morgondagens lunch
Tonfisksallad, tveksamt urpsrung.
Längtar till imorn. Vet inte vilken jag ska välja bara.. Hallon och grädde är ju den ultimata smakkombinationen. That's a fact, så det blir nog den högst upp till höger. Mmm, delicious..
Manu Chao (bra!) höstrusk (dåligt!)
Det blev inga inlägg den här helgen, var för upptagen med att komma över mitt misslyckande.
(booze booze booze!)
Nej, faktiskt så var jag alltför höstdeppig för att kunna släppa loss. Istället blev det bowling på en högst mogen nivå (vilket är mer än man kan säga för systern min. Krälande på golvet var hon allt annat än en syn för gudarna..)
Gick ut en sväng, träffade en kompis/granne från lågstadietiden. Snubben pluggar till civilingenjör, det hade jag aldrig trott. Det kanske är lättare än det låter? Å andra sidan är det svårt att bedöma framtidsutsikterna hos någon som är 8 år och fortfarande äter snor.
I lördags gick vi till Marie Laveau. Happy Nation hade blivit så sjukt hypat, ALLA skulle dit. Vilka alla är vet jag fortfarande inte, vidare roligt var det iallafall inte. Stod i kö i säkert en timme för att bli spådd av Yolanda den tredje. Kvällens höjdpunkt var alltså att få höra att jag skulle lita på min intuition. Man kan säga att hon visade vägen. Hem, kl 1, måste varit den tidigaste klubbkvällen på år och dar.
Nu till årets höjdpunkt, MANU CHAO! Efter att ha väntat på brorsan & CO i 2 hrs (extra kul i regn och snålblåst) var det dags att få se våra hemmafesters liveakt no. 1. Live, for real! Det var sjukt bra. Ännu en gång finner jag inte ens orden. You had to be there.
Jag kan sammanfatta: svettigt, hoppigt, handklapp, skrik, sång, tokröj. Och jag hade klätt mig i tron att det var utomhuskonsert. Ylleklänning, yllebenvärmare, dunjacka.. Ja, ni hör ju. Jag var genomsur, men lycklig.
Tårarna var nära att rulla mot slutet när han tog avsked första gången. Snubben har ju bott i Tijuana under perioder och så har han den goda smaken att sjunga en mexikansk folksång. Pappas favorit, dessutom. Ojoj, vi hade allsång på hög nivå. Nu är jag sådär hes igen, skrämmer kunder o grejer. Men det gör inget. Fick höra Manu Chao och nu är jag en lyckligare Emma.
Bowlin' 'n mo'
(Bowling and more)
Haha, jag har blivit helt besatt av amerikanska avstavelser. Ser lite ut som såndär fonetisk skrift.
Efter att jag kuggat i eftermiddags skickade jag ut ett mass sms som löd nåt i stil med:
"Jag fick det inte, det var mitt fel. Körde skitkasst. Nu pratar vi aldrig mer om det här eller körkort",
ändå fick jag typ 5 sms som handlade om hur jag kommer klara det nästa gång. JAG VILL INTE TÄNKA PÅ NÄSTA GÅNG! Jag vill glömma att det finns något som kallas körkort och körprov. Roligast på ett sätt var nog Angie som känner mig så väl, hon rådde mig att inte dränka mina sorger i sprit. Försökte först dränka dom med bakelser men mådde så jävla illa. Sorry honey, men nu kallar boozen mitt namn. Emma! Emma! Emma..?
Ska iväg strax och bowla. Vi hade banor bokade till Ballbreaker (behövde ju träna upp mina biljard-skills också), men mexarnas plan blev försenat så nu blir det Mariatorgets istället. Första ångesttanken var ju "INGET SERVERINGSTILLSTÅND!!" men nu löste vi det genom lite clandestino-öl som vi ska pimpla hos mig först. Hello!
Ledig helg fylld med fest. Just what the doctor ordered.
Vem behöver körkort när man har SL-kort anyways?
Goddammit!
I'm a loser.
Nu är det officiellt. Jag anses inte lämplig som bilförare. Fuck that, körkort är ändå överskattat. Mycket coolare att köra olovligt.
Dagen D imorgon
Nä, kanske inte såpass men svaret på frågan: är Emma en loser eller en winner? kommer iallafall att besvaras.
Jag vill inte va en loser! Jag ber till alla gudar som finns; snälla låt mig klara uppkörningen!
Det säger ju sig självt att jag ska bli asplakat imorn. Antingen ska jag fira att jag fått lappen eller så ska jag dricka bort min sorg.. Om jag inte får körkort ska jag bojkotta hela Vägverket som institution och köra olovligt närhelst jag får chansen. Det kan dom fethajja! Så ni kan ju börja förvarna dom cyklister ni känner.
Emma ska ut på vägarna, även fast hon anses vara icke-passande som förare. Så är det bara.
Please Mr. Postman
Här i Gamla Stan jobbar världens sötaste postgubbe. Han lämnade post hos oss på El Indio varje morgon med ett "hepp hepp, happ, hepp" - inga ord, men muttranden fyllda av kärlek. Sen jag flyttade över gatan och bytte öppettider har vi glidit isär lite. Det är alltmer sällan han lämnar in posten, oftast ligger den där innanför dörren när jag ska öppna. Alltid lika sorgligt. Vi hinner aldrig prata längre. Hur går det med kören? När ska dom uppträda nästa gång? Ingenting vet jag nuförtiden.
Senaste månaderna har det varit två andra som delat ut, och eftersom dom är noviser är dom alltid sena och kommer till mig efter öppning. Igår frågade jag efter min gubbe, gissa om hon gjorde min dag när hon sa att det här är hans sista semstervecka! På måndag kommer han tillbaka. Jag längtar jättemycket. Hoppas han berättar allt om hur det var på körlägret.
"Oh yes, wait a minute Mr. Postman.. Is there a letter in that bag for me?"
Dagens rockad
Bytte plats på datorn från fönstret till soffbordet, så nu sitter jag här i den mysiga röda sammetssoffan och skriver. I like it! Konstigt nog är det svinkallt här så det blir ingen permanent flytt. Dessutom ser butiken läskigt tom ut när ingen står bakom disk så proffset i mig kallar. Största anledningen är dock att min iPod har bedrövlig musik så datorn måste tillbaka och provide-a lite fräschare toner.
Haha, check this out:
Ordet rockad används i överförd betydelse om andra platsbyten, till exempel när två tjänstemän byter uppgifter.
Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/RockadVisste väl att min hjärna är värd sin vikt i guld.. I knew it all along!
C'est la paranoia
Häromdan kom det in en jättetrevlig kvinna. Hon hade ett möte någonstans i krokarna och tittade förbi av ren slump egentligen. På väggarna har jag hängande några paljettklänningar från någon obskyr Vegas show och hon älskade dom, vilket inte många gör. Så, osökt kom vi in på paljetter och festkläder och det visade sig att hon hade massa sådant som hon ville bli av med och bjöd hem mig till sig.
Igår skulle jag åka dit efter jobbet, så ringde hon mig på dan och sa att hon gärna ville bjuda på något lätt att äta eftersom jag skulle vara trött efter en hel arbetsdag. Javisst, tack sa jag.
Redan där och då började min hjärna spåra ur. Varför bjuder en okänd människa en annan okänd hem till sig? Varför göra sig besväret att laga mat? WHY WHY WHY? Det måste vara av ondo!
Ringde pappa och gav honom adressen och portkoden till dit jag skulle. Ifall jag inte dök upp på några dagar var det där han skulle säga åt polisen att börja leta.
När jag kom dit hade hon dukat för två med finporslin och levande ljus. Om jag inte var rädd innan blev jag det definitivt då. Varför skulle den här kvinnan bjuda hem en främling, bjuda på mat OCH anstränga sig så otroligt?
Sen började vi prata, hon frågade en del om mig som person, om butiken, om intressen, om kläder. Jag började berätta, fråga tillbaka, vi skrattade och hade förvånansvärt mycket gemensamt.
Jag insåg varför hon hade gjort allt det där. Hon var genuint snäll. Och helt plötsligt kände jag mig som en idiot.
Jetset-Emma
Hans första utkast var Slackern, men det gillade jag inte riktigt.. I'm a hard working woman! Så, han fick ett försök till och med tanke på året som varit var det klockrent. Jetset Emma (sagt med en stor dos självdistans)
Senaste året har jag hunnit med Kina, Kuala Lumpur, Mexico, USA, Barcelona, Kuala Lumpur IGEN, Bali, snart London och Mexico/USA - igen! Det är fanimej bra jobbat!
Justdet, lovade ju häromdan att jag skulle ju berätta mer om Bali och KL. Åkte ju med min kära syster och det var så klockrent att jag har svårt att finna orden. You had to be there!
Kolla här istället: http://www.resedagboken.se/Default.aspx?documentId=3&userId=181995§ion=undefined
för bilder och berättelser om våra upptåg.
Rent affärsmässigt var det också bra, hittade mycket fina kläder i KL som sålt bra här hemma. Alles gut alltså!
Åker till London 16 november med the fab 3 (Dickan, Spermcleaner och Angie [i desperat behov av ett bättre smeknamn]) sen bär det av direkt till LA den 19e. Ska länsa alla flee-markets och dra hem en container med råsnygga skor, väskor, möbler, kläder, prylar 'n shiz. Om någon känner någon som är intresserad av att köpa nån särskild amerikan-veteranbil (typ Mustang, Camaro, Jaguar etc så säg till, bilimportfirma Sundlöf kommer snart!)
Undrar hur många olika affärsverksamheter vi försökt oss på under tidens gång? Fascinerande tanke..
Nu ska Jetset-Emma vidare till östligare breddgrader. Seven-Eleven för att vara mer exakt.
Note to self:
Emma Loca goes City
Jag är dock sjukt förbannad för dom hade ringt för nån vecka sen och frågat lite om vad jag sålde. Då frågade tjejen ifall det va okej om dom kom och fotade nån dag också.
Självklart har jag vart snygg och stylad upp till tänderna varje dag sen dess, HELT I ONÖDAN!
Är jag normal?
"Jag blir pirrig när jag tänker på en kille i min klass. Jag kan inte sluta tänka på honom. Är det normalt?"
SVAR: Ja det fullkomligt normalt. Njut av din tid som förälskad. Säg vad du känner! Har du tur känner han samma sak.
SVAR 10 ÅR SENARE: Ja det är normalt. Passa på och njut för snart kommer du gråta dig igenom hela tonåren pga olycklig kärlek. Love hurts, honey.
"Jag är 14 och har inte fått min mens. Min kompis fick den när hon va 13. Är jag normal?"
SVAR: Ja det är normalt, den kommer nog snart för dig med ska du se. Alla är olika.
SVAR 10 ÅR SENARE: Ja det är normalt, och det ska du vara glad för. Passa på och njut för det är nåt du kommer dras med varje månad. I 40 år framöver, typ.
"Min pojkvän vill kyssa mig. Är han normal?"
SVAR: Ja då, men du behöver inte göra det förrän du känner dig redo för det.
SVAR 10 ÅR SENARE: Ja det är han, och du ska vara glad och om det är det enda han vill. Snart kommer han vilja ha mer ska du se. Passa på och njut av ungdomen för faaan!
Nuförtiden kan jag ibland läsa frågespalter som inte alls bär den här oskyldiga charmen. Fjortisbrudar vars pojkvänner vill ha strypsex (SVAR: Nej, det är INTE normalt)
Jag minns så väl all den här ängslan över att vara just "normal" och passa in. Önskar jag kunde pränta in ett budskap i tonårstjejers huvud. Nej inte bara i deras, i alla tjejers huvud (även mitt ibland...)
Sluta använd andra människor som måttstock för hur du och ditt liv ska se ut.
Living the dream
Så, I declare war. Mot hostan. Har druckit en halv flaska Mollipect (dagtid) och mer än en halv flaska Nyquil cough (nattetid). Tror jag har blivit beroende av sömnmedlet i det senare. Imorse vaknade jag kl 6 av att jag hade hemsk torrhosta. Jag blev knappast friskare av att ha gått på fotbollsmatch och skrika klackramsor (min kära medföljare frågade vad Tel Aviv var för land. Hahaha. Följdfrågan är då: räknas AIK numera som vårt landslag?)
Iallafall, ner med en klunk Nyquil [cherry flavor], lite vatten, titta morgonnyheter 2 min, totaldäcka.
Drömde att jag praktiserade på Dellos. Skulle göra mackor, en Collina för att vara exakt. Jag visste inte vad den bestod av, mådde jättedåligt för att jag var sämst på att göra mackor. Önskade att jag jobbade med något jag gillade, kunde. Något mer givande, som passade min person.
Sen vaknade jag (sjukt sent, men jag var ju trots all high on Nyquil). Hux flux så var drömmen sann. Jag har en klädaffär. Shit.
Crazy Dress Lady
Nu är jag lite sugen på att lätta mitt hjärta angående en stamkund. Om man nu kan kalla någon som aldrig handlat något för kund. Stamgäst?
Det är en äldre kvinna som patrullerar V-långg i jakt på, jag vet inte vad. Hon spanar in mina, och andras, skyltfönster så gott som dagligen. Ofta kommer hon in också, jag minns första gången...
Det var i början på juni. Butiken hade varit öppen i några dagar bara. Mitt sinne var öppet och naivt. Jag var tacksam för varje människa som hittade in till min lilla vrå. Och så denna gassande sommardag kommer en liten vithårig kutryggig kvinna in. Ute visar termometern 30+ C. Inne 40+ C. Hon kommer in, klädd i grön yllekappa kängor och basker. Klagar lite över hettan. Naiv som man var påpekade jag att det kunde bero på att hon var klädd som för att gå en februaripromenad runt Djurgårn. Naiv som man var reagerade jag inte på att hon helt nonchalerade min logik.
Hon frågade om hon fick titta runt. Ja visst, sa jag. Säg till om du behöver hjälp.
Särskilt en hundtandsmönstrad kjol väckte hennes intresse. Vände och vred på den i säkert 20 min. Frågade om materialet. Var är den var gjord? Är det naturfiber? Viskos? Vad är viskos gjort av? Träfiber?(Hon glömde fråga vad fabrikssömmerskan hette.) På den nivån var vi.
Jag ska tänka på saken. Vad kostar den? 98 kr, jaha. Ska tänka på saken.
Några dagar senare kommer hon tillbaka. Tittar runt. Ser hundtandskjolen igen. Fint mönster säger hon. Ja justdet, det var ju den du gillade säger jag. Och så tittar hon på mig, argt och misstänksamt, och frågar om jag spionerar på henne. Om jag skriver ner vad alla mina kunder tittar på. Om jag för en liten intressedagbok.
Eeeh, va?
Jag kanske inte är den mest observativa människan men jag kan ärligt säga att jag minns de flesta kunder som kommit in mer än en gång. Och definitivt någon som tittar på ett och samma plagg i mer än 20 min.
Nuförtiden kommer denna kvinna in allt som oftast. Inte varje dag kanske, men hon går förbi och tittar i fönstren varje dag. Sedan kjolen såldes till någon annan har hon fastnat för en brun klänning med röda detaljer. Jag vet inte hur många gånger hon har bett mig ta fram den. Frågat vilket material den är gjord av. Frågat om det är viskos. Vad viskos är gjort av. Skillnaden i känslan naturfiber vs konstfiber. Sagt hur fint det bruna matchar med det röda. Vilken oväntad kombination. Hur den är för stor för henne. Hur synd det vore att "förstöra proportionerna" genom att sy om den.
Numer har jag lärt mig min läxa. Jag säger jahaa jaså det tycker du mm jättefin, viskos nej, som om jag hör allt för första gången. Jag vill inte anklagad för spionage by the Crazy Dress Lady igen. No siree Bob. Hon får ha sin gröna yllekappa och mössa mitt i högsommaren, titta på den brun/röda klänningen med förundrad blick trots att det är minst tionde gången hon frågar om den och minst tionde gången jag säger att den är gjord av polyester.
Undrar om hon kommer in idag? Om hon gör det, ska hon få den där klänningen. Hoppas hon blir glad.
