10 minutes to go
Nu slutar jag snart. Härligt. Den här dagen har känts som en hel evighet (inte undra på). Ännu en gång tackar jag min lyckliga stjärna, eller det som än finns däruppe, för alla underbara människor som förgyller min vardag. Vardagshjältar, för att använta en sjukt klyschigt ord.
Idag åt jag lunch med Alex och sen joinade Sea oss. Hon följde med tillbaka till butiken, köpte kaffe och bullar. Prata lite skit, få tiden att gå. Sen kom så gott som hela tjocka släkten, bara syster saknades, och höll mig sällskap. Med tillhörande skvaller, barnskrik och skratt förstås. Dom gick nyss och så fort jag stängt ska jag iväg och träffa The Girlfriends. Hur lyckligt lottad kan man vara? Så mycket kärlek, på en och samma dag!
Nej, jag har fan inte många bekymmer i denna värld. Tack till alla som gör min dag! Hoppas ni vet hur mycket jag uppskattar det.
Nu är det bara 16 dar kvar tills jag drar från er ett tag, det känns grymt hårt. Utnyttja mig medans ni kan! Jag är tillgänglig!! (hmm lät ju riktigt inbjudande haha)
Man blir generad av att läsa dig ibland. ;/
Hahaha neej säg inte så! Jag vet att det var värsta corny men va fan :P
Du är "corny" för du är ärlig. De flesta vågar inte vara så ärliga med sig själva. Du verkar kul. Det finns något oemotståndligt attraherande i människor som har förmågan att klippa bort den där delen i huvudet som viskar "säg inte så där, gör inte så"; personer som på något sätt ser ut som om de bryr sig bara lite grann mindre om imorgon än andra är antingen härliga eller lite "sad". Du verkar det förra. :) Och då menar jag nog inte just den här artikeln utan den sammantagna bilden. Foton, text och frekvens. Många blir skrämda eller tycker det är fånigt. Jag tycker det är roligt. Kanske outhärdligt jobbigt ibland men roligt och utan motstånd så blir ju livet ganska urtrist och tråkigt och alldeles, alldeles.. nä, det blir inte "underbart" utan motstånd.
Och du, jag är inte hemlig. Jag är ju han som läser din blogg, kommenterar dina poster och signerar med Maximilian. Man kan ju inte känna alla som susar runt här på nätet. :)
Missade den här långa kommentaren helt! Synd att jag såg den så sent, men bättre sent eller aldrig, right?
Nu finner jag mig i att du får va Maximilian som läser min blogg, kommenterar o grejer. It's cool, svårt för nyfikna Nicke som jag är, men det e okej :)
Jag blir glad av att du uppskattar the ups and downs of my life. Jag fortsätter skriva sålänge nån läser, så är det ju. Så jag får väl tacka för den här fina kommentaren!
