Emma Loca

Ikväll blir det årets fest, i höjd med den utomordentliga dopfesten.

Som prep har jag dragit på mig den kjol i gareroben med minsta midjemåttet, alltså kan jag varken äta eller dricka något mer än 50 g i taget. Alltså kommer jag att både äta och dricka med glamour. Perfectomundo!

PS. Självklart har jag med mig en stretchklänning i partyväskan som ombyte. Ikväll ska det ätas och drickas like there's no tomorrow. Främst det senare förstås.

Vad trodde ni om mig egentligen? 50 g? Hahahaha. Hell no!!

Inte bakis än men nu är jag hemma efter en utekväll och det känns sådär. Är rätt så nykter (notera bra stavning, inga korrigeringar ens!) men har en jävla huvudvärk. Anyhoo, första snön har landat. Nu är vintern runt hörnet, bokstavligt talat. Me no like.

Ska kolla på spökprogramsmaraton nu på Discovery, verkar rätt bra. Min lägenhet har en snittemperatur på 16 C kanske. Vill säga att mina sånadära radiators är avstängda, men va faaan heter det på svenska??? Är nog mer onykter än jag trodde. Ska kolla wikipedia. Hahahahahaha. ELEMENT! Hur efterbliven får man va?

Min tv har börjat tjuta, så om nån vet var man köper billiga, eller bara inte vill att jag ska dö av en exploderad tv får ni gärna köpa en till mig eller tipsa om nice places to buy.

Puss godnatt från Empa (OBS!! låg nivå på inlägg pga vinintag)

Fan vad tråkiga kunderna har varit idag. Har nästan hoppat jämfota av chock när någon sagt hej tillbaka. Och så gott som bara penschisar ute på gatan. No offence, men det är inte riktigt deras cup of tea det som jag säljer.

Haha, bara för att jag skrev sådär nyss kom det in en liten flicka på 1½ år. Där sprack min penschisteori. Mycket söt, hon fick en godisburk av mig. Så snäll är jag. Fast bättre att hon äter upp burken än att jag gör det. Har ju en mumiediet att tänka på*

Sitter och gör en beställning på kläder från Kuala Lumpur. Lite frustrerande att beställa saker man bara sett på bild. Fortfarande är jag en sån novis att jag får ångest varje gång jag ser summor på över 3000 kr. Har hållt på med det här i evigheter nu känns det som. Skickar agenten fram och tillbaka. Mail på chinglish. Deschiffrering på hög nivå. Beställda varor är slut. Damn. Om det fortsätter i denna takt kommer det bli en skön midsommarleverans. Nice.

Jag borde fattat åt vilket håll denna dag var på väg åt redan imorse då jag gick till tunnelbanan bara för att vid spärren märka att jag inte har SL kortet på mig. Fan jävla skit. Tillbaka hem, kolla i gårdagens kappa. Inte där heller. Helvete! Vart faan är busskortet?? Kolla i väskans ytterficka.ÅÅH! Här är den ju. Fan fan fan fan! Hade den med mig hela tiden. Tillbaka till tuben, jättearg på mig själv. Härlig morgonpromenix i duggregnet.

Nej nu måste jag ta mig i kragen och göra en slutlig och bindande beställning. Lägger upp lite smakprov på vad som komma skall. Det förgyller även den grådaskigaste dagen!

          



*mumiediet: något syster och jag såg i ett program på Discovery. Om man enbart äter granbarr och bark i 6 år (inget fusk, fuskar man måste man ta livet av sig) och sedan sakta förgiftar sig själv med arsenik i några veckor, sedan tar en kopp granbarrste spetsad med en dödlig dos arsenik, sätter sig i en grav (utgrävd på förhand förstås) så kommer man förhoppningsvis bli hittat så småningom och då som en mumie. Det är tydligen något som görs i dom kinesiska bergen. Religiöst relaterat förstås. Barren och barken ser till så allt underhudsfett försvinner, alltså finns det mindre värska och mindre chans att kroppen ruttnar. Arseniken ser till att inte ens maskarna vill äta på dig. Alltså konserveras kroppen i finfint skick. Det var iallafall en crazy dude man fick följa i reportaget som gjorde det. Mumifiering på egen hand är dock olagligt i Kina. Är det samma i Sverige tro??

Alltså det här med fejjan, jag börjar tröttna lite. Tycker ändå jag var stark som körde så hårt, så länge. Jag var ju Facebook nerd in carnid.
Ska inte gå ur eller nåt (dvs som en viss GRINGO), men senaste dagarna har jag gått in mer och mer sällan (dvs inte längre online konstant). Min hotmail går inte att använda längre. Känns som att FB spammar mig. Vem klagar man hos??
Det man märker direkt är att ju mindre man hänger där, och ju mer man missar, desto mindre pallar man tröska sig igenom alla nya bildtaggar, kompisars nya fotoalbum 'n shizz. Lite trist faktiskt. Jag planerat en Facebook återkomst så fort jag skaffat mig lite mer tid. Alltså när jag inte sliter med penslarna och renoverandet. Alltså, never. För som det ser ut nu kommer jag aldrig bli klar.

Haha på tal om Facebook. Fick precis ett mailmeddelande. En ny member i min "We Who Love Emma Loca" grupp. Första medlemmen som inte är min vän eller familj. Wohoo!

Nu är det 36 stycken Emma-lovers därute. Jag tror dom flesta gick med pga den utlovade glöggen på julfesten. Vänner köpes lättast med alkohol. Det är en beprövad sanning.

Vilket konstigt ord egentligen, kaos.

Ska kolla på Wikipedia. Är rädd för att man kommer se en bild av mitt bakre lager om man slår upp det. Eller min lägenhet. Nu har jag lyckats hålla mig hemifrån kanske 5 nätter i rad. Får sån otrolig panik av att se alla kläder som inte längre får plats i garderoben spridda överallt (baksidan av butiksägarmyntet..) För att inte tala om att jag inte öppnat mitt kylskåp en månad, give or take a few days. Geew. Vill inte ens veta vilka färskvaror jag glömt där.
Eftersom jag vägrat ta itu med lägenheten stillar jag mitt dåliga samvete genom att fixa iordning i lagret bakom butiken. Just nu ser det för jävligt ut. Liksom jag. Färg överallt, i alla skrymslen. Liksom jag. Men snart kommer det glänsa! Jag ser bara inte hur det ska gå till just nu..

Justdet, enligt Wikipedia:
Begreppet härstammar från det antika Greklands ord för "rymd"

Haha snacka om skön ironi.

Har varit lite sliten idag efter allt maskeradfestande och målande i butiken. Uppdaterar imorn!

Tills dess, adios amigos!

Som dom flesta i min närhet vet, är jag beroende av att sova med TVn på. För mig är det inte värsta grejen, gillar att somna till ljud och ljus. Så är det bara. Det är inte förns jag får sovkamrater som mitt behov blir uppmärksammat, och då sällan på ett positivt sätt.

Kvällstid blir det Seinfeld eller Scrubs. Somnar. Ibland vaknar jag vid 3-4 på morgonen (av att jag drömt om TV shop reklamerna jag lyssnat på senaste timmarna, abs of steel y'all), tittar lite på TV4+ (oftast Pelle "Lovickavanten" i Lättlagat) lär mig några nya recept, somnar om, tittar på nyheterna på SVT, sen kl 9 är det TV4 Fakta med "Okänd Diagnos". Love it! Som inbiten hypokondriker har jag ju funnit en massa nya syndrom jag håller på att drabbas av. Eller redan haft. Som min syster så vacker uttryckte det:
- Vet du varför du gillar det där?
- För att det är bra?
- Nä, för att du ÄR en okänd diagnos. HAHAHA (hånskratt)

Det är faktiskt inte kul att vara ett medicinskt fenomen. Vita tår, klick i magen, tyfoidfeber, mul- och klövsjukan.. You name it, I've had it.

Inatt lärde jag mig göra nån typ av fluffig äppelomelett. Roligt citat:
"Ja ni som inte är ambivalenta som jag och kan byta hand, kan ju förstås vispa med elvisp istället om ni blir trötta!"

ambivalent

1. uttrycker känslomässig tvåsidighet

Ambidextri eller ambidexteritet, tvåhänthet (från latinets ambi som betyder båda och dexter som betyder höger), innebär att en person har förmågan att använda båda händerna utan problem.


Undrar om han ville uttrycka en känslomässig tvåsidighet för sina händer?

Kom precis till butiken från mitt "inspirationssnack". Tror det gick helt okej, trots bristen på förberedelse från min sida. Nu var det ju ingen riktig föreläsning utan mer löst snack. Jag berättade lite om skolan, vad som hänt efter, vad jag gör nu, dom frågade tillbaka. 
Och ja, dom frågade en del om kalkyler, affärsplan, break-even, investeringsplan och annats shizz som jag knappast kunde svara på, men annars alles gut!

När jag kom in i lokalerna var den sån fysisk flashback av att gå där i Handenterminalen och nerför pisstrapporna att jag blev helt stirrig. Kände mig som 16 all over again. Fick hänga med lärarna ett tag. Dom var nyfikna och stolta. Tyvärr var inte min älskade Bengan där, men jag lämnade en liten kärlekspost-it på hans arbetsbord.
En lärare sa att han hade nåt som var mitt och så plockade han fram en såndär Mina Vänner-bok som jag hade på studenten. Den kom bort nånstans mellan skumpaglasen och studentmösseskrivningar, men nu fick jag tillbaka den! Fatta nostalgitrippen, läsa om klasskompisars planer för framtiden och nuet. Ska redovisa några favoriter (ja, ni kommer hängas ut med namn och telefonnummer. Haha. Nä okej inte nummer, men definitivt namn)

"Jag samlar på porr och skor" - Angie

"Yrke jag kan tänka mig: vodkaprovsmakare" - Skinkan

"Favoritgrogg: Koskenkorva i ena handen, cola i den andra" - Skinkan

"Jag pluggar till manlig prostituerad" - Anton M

"På fritiden brukar jag ha kul med mig själv"  - Anton M

"Om 5 år går jag på Komvux" - Anton M

"Min relation till ägaren av denna bok: Keep shaking that ass" - Dennis

"Jag hade velat uppfinna njutning genom tanke" - Dennis

"På fritiden brukar jag festa på Cafét, men skulle även vilja gå på Kharma" - Tiina

"Om 5 år tror jag att jag är en fattig student eller har avancerat på Willys" - Tiina
----------------------------------------------------------------                                                            

                    


VEM SKREV DETTA?

"Favoritgrogg: Öl"

Favoritmaträtt: McDonalds"                                            

"Favoritbil: Fiat"   

"Favorituttryck: Yo"

(Ni som kan, gissa nu vem som är upphovsmannen till den här sköna, ironibefriade, favoritlistan!)

PS. Vill bara tillägga att det stod mycket obscenare saker än så, och att denna bok legat i lärarnas fikarum under låång tid. Oh, the shame.

I'm in need of serious help.

Ska föreläsa imorn bitti för elever på min gamla gymnasieskola. Det är sistaårselever som läser ekonomi och ska starta UF-företag, liksom jag gjorde för x antal år sen.

Har ingen aning om vad jag ska säga. Måste ju väcka någon slags av entrepenörsanda genom mitt föredrag, men hur? Min situation var ju unik och extremt lyckosam,
"Hörni allihop! Skaffa er en pappa som har en ledig lokal mitt på en av dom mest trafikerade gatorna i Stockholm. Be om investering. Outsourca bokföringen. Hitta sjyssta vänner som renoverar för en billig penning. Sen är det klart!"

Läraren som kontaktade bad mig försköna sanningen lite, säga att allt jag lärt mig kommer från skolan. Hoppas bara dom inte grillar mig med jobbiga frågor, typ om administration 'n shizz, då kör jag Zlatan-style på intervjutekniken, "Inga kommentarer. Nu är den här intervjun slut."
Minns ju ingenting av vad man fick lära sig i skolan, tror jag är en sjukt dålig inspirationskälla faktiskt. Var grymt oinspirerad sista året, gick mest runt och slackade vid biljardbordet i sällskap av andra spillror (nämner inga namn.. Anton, Björne, Anton...). Lärde jag mig något? Säkert. Något jag minns och utnyttjar idag? Högst tveksamt.

Ska sätta mig ner och förbereda lite nu. Tips tas tacksamt emot!

Update !!
Fick precis mail av Fek-läraren, som svar på mitt panikmail om vad faan jag ska prata om.

Hej Emma!

Det räcker att du kommer hit, visar upp dig - så skrattar och pekar vi lite, sedan blir det lunch =)

Hahaha.

 

Min favoritdag på hela veckan är fredag. Många gillar inte riktigt fredagar just för att man kanske är lite trött efter arbetsveckan, men jag säger: fuck trött! Länge leve helgen!

På fredagen har man hela helgen framför sig. Kanske att man har massa roliga fester att se fram emot, kanske har man carte blanche och ännu större förhoppningar om vart helgen kan bära en eftersom det inte finns några planer.
På fredagen har man två hela lediga dagar framför sig. 2 dagar att sova ut, eller kanske inte sova alls? Up to you.

Visst, lördagar är också nice förstås, men då kanske man är bakis. Och det är ju inte kul. Sen är det en dag närmre måndag, och det är verkligen inte kul.

.. är butiker så passa gamla att kvartersfrisören heter just det, Frisören. Lampaffären heter liksom Affären. Då snackar vi  g a m l a  trademarks. Lite förvirrande dock, men sjukt mycket old-school-cred.

Alert!!!

Nu stänger jag ner verksamheten för idag. Pallar ej mer.

Nej, det här handlar inte om manshat eller en feministisk revolution, det är ännu ett inlägg om Manu Chao konserten.

Utanför Hovet, och även inne, såldes T shirtar med texten "El Golfo" tryckt över bröstet. Bak på ryggen stod det "La Radiolina", vilket är hans senaste CD. Det komiska är väl då att El Golfo står för Mexikanska Golfen i formellt tal, men i mexikansk slang betyder det slampa (maskulinum). Det vet Manu mycket väl om.

Nu har jag sett en jäkla massa svenska killar med t shirten som gör ett statement att dom är manliga sluts, utan att veta om det själva. Är inte det humor på en hög nivå så säg?

Det har kommit till min kännedom att flera läser min kära blogg, men det känns som att jag skriver för blinda ögon när ingen berättar när nåt är roligt, dåligt, bra eller tråkigt.

Underhåll mig också!

Tonfisksallad, tveksamt urpsrung.







Längtar till imorn. Vet inte vilken jag ska välja bara.. Hallon och grädde är ju den ultimata smakkombinationen. That's a fact, så det blir nog den högst upp till höger. Mmm, delicious..

Lyssnade på min Motown-skiva hela förra veckan, den här låten (by The Marvelettes) fastnade, kanske lite extra för att Paul kör en version av den varje vecka hos Letterman när dom ska läsa upp insändare.

Här i Gamla Stan jobbar världens sötaste postgubbe. Han lämnade post hos oss på El Indio varje morgon med ett "hepp hepp, happ, hepp" - inga ord, men muttranden fyllda av kärlek. Sen jag flyttade över gatan och bytte öppettider har vi glidit isär lite. Det är alltmer sällan han lämnar in posten, oftast ligger den där innanför dörren när jag ska öppna. Alltid lika sorgligt. Vi hinner aldrig prata längre. Hur går det med kören? När ska dom uppträda nästa gång? Ingenting vet jag nuförtiden.
Senaste månaderna har det varit två andra som delat ut, och eftersom dom är noviser är dom alltid sena och kommer till mig efter öppning. Igår frågade jag efter min gubbe, gissa om hon gjorde min dag när hon sa att det här är hans sista semstervecka! På måndag kommer han tillbaka. Jag längtar jättemycket. Hoppas han berättar allt om hur det var på körlägret.

"Oh yes, wait a minute Mr. Postman.. Is there a letter in that bag for me?"

Vad är det för fel på den här världen och vad är det för fel på mig?

Häromdan kom det in en jättetrevlig kvinna. Hon hade ett möte någonstans i krokarna och tittade förbi av ren slump egentligen. På väggarna har jag  hängande några paljettklänningar från någon obskyr Vegas show och hon älskade dom, vilket inte många gör. Så, osökt kom vi in på paljetter och festkläder och det visade sig att hon hade massa sådant som hon ville bli av med och bjöd hem mig till sig.

Igår skulle jag åka dit efter jobbet, så ringde hon mig på dan och sa att hon gärna ville bjuda på något lätt att äta eftersom jag skulle vara trött efter en hel arbetsdag. Javisst, tack sa jag.

Redan där och då började min hjärna spåra ur. Varför bjuder en okänd människa en annan okänd hem till sig? Varför göra sig besväret att laga mat? WHY WHY WHY? Det måste vara av ondo!

Ringde pappa och gav honom adressen och portkoden till dit jag skulle. Ifall jag inte dök upp på några dagar var det där han skulle säga åt polisen att börja leta.

När jag kom dit hade hon dukat för två med finporslin och levande ljus. Om jag inte var rädd innan blev jag det definitivt då. Varför skulle den här kvinnan bjuda hem en främling, bjuda på mat OCH anstränga sig så otroligt?
Sen började vi prata, hon frågade en del om mig som person, om butiken, om intressen, om kläder. Jag började berätta, fråga tillbaka, vi skrattade och hade förvånansvärt mycket gemensamt.

Jag insåg varför hon hade gjort allt det där. Hon var genuint snäll. Och helt plötsligt kände jag mig som en idiot.

Ät inte chèvre det första du gör på morgonen om du inte vill gå runt och lukta get hela dan.

Har varit sjuk på senaste. Ovanligt, säger dom som känner mig (med tydlig ironi alltås). Inte dödssjuk förstås, men förutom min vita tå och div andra krämpor har jag haft hosta. Det är min mardröm, att ha en förkylning som går ner i luftrören. Efter ett antal luftrörskatarrer och lunginflammationer vet jag att det inte är någon lek.

Så, I declare war. Mot hostan. Har druckit en halv flaska Mollipect (dagtid) och mer än en halv flaska Nyquil cough (nattetid). Tror jag har blivit beroende av sömnmedlet i det senare. Imorse vaknade jag kl 6 av att jag hade hemsk torrhosta. Jag blev knappast friskare av att ha gått på fotbollsmatch och skrika klackramsor (min kära medföljare frågade vad Tel Aviv var för land. Hahaha. Följdfrågan är då: räknas AIK numera som vårt landslag?)

Iallafall, ner med en klunk Nyquil [cherry flavor], lite vatten, titta morgonnyheter 2 min, totaldäcka.

Drömde att jag praktiserade på Dellos. Skulle göra mackor, en Collina för att vara exakt. Jag visste inte vad den bestod av, mådde jättedåligt för att jag var sämst på att göra mackor. Önskade att jag jobbade med något jag gillade, kunde. Något mer givande, som passade min person.

Sen vaknade jag (sjukt sent, men jag var ju trots all high on Nyquil). Hux flux så var drömmen sann. Jag har en klädaffär. Shit.