Dubbel glädje är inte alltid dubbelt så kul
Träffade nyss min gamla kompis som har Jerusalems Kebab i G:a Stan. Vi snicksnackade lite om sommaren som varit (ja, för den är ju över nu, tyvärr) och det hade tydligen varit hans bästa nånsin. Kul! Och välbehövligt fick jag veta också.
Frågade hur det var med frun och hans tvillingdöttrar. Fick höra att det var bra med dom snart sexåriga tjejerna, och att han och hans fru väntade tillökning i nästa månad.
- Men åh, grattis! sa jag förstås
- Mmmh... Tack.
- Vad är det? Är ni inte glada?
- Jo visst, men... det blir tvillingar. Igen. Vet du hur liten risken är att det ska hända? 1 på 20000... Bara att kämpa på och sälja mer kebab. Kom och ät hos oss oftare!
Det kommer från mannen som när jag senast var där ropade ut för den som ville höra att jag minsann var hans bästa kund som åt där VARJE dag (inte sant, lovar).
För hans skull ska jag göra det. Allvarligt, två tvillingpar? Det måste vara som ett maratonlopp utan ände.
