En kärleksförklaring
Till det enda stället jag kan säga att jag är stammis på. Visst, Jerusalems Kebab i all ära, men de vet ju inte ens om att jag h a t a r persilja. Plus att jag, av nutriologiska själ, inte går dit varje dag heller. Så de räknas inte.
Jag menar förstås mitt favoritkafé. Stället jag hänger på innan jobbet och dricker en cappuccino. Slutar jag innan 17 skyndar jag hem för att hänga där vid stängning, kanske tjuvröka inne, dricka en öl med killarna.
Visst, ibland är de skitjobbiga (ex. "Fy faaan vad bakis du är. Du ser ut som skit. Vilken vinhagga du är!!") men allra allra oftast låter det inte så, som tur är. (Iofs oftare och oftare på sistone, undrar varför.. hrrmmm..)
Att jag får The Mexican Hat Song uppspelad varje gång jag kommer, det är en komplimang har jag fått förklarat för mig
- "Ingen annan har en låt, fatta att du har ett helt album. Det e looove"
- "Men va faaan Martin! Det är ett album med mexican folk songs!!!!"
Jag älskar allt med det där kafét. Fikonkakan, croissanterna, SEMLORNA, cappuccinon med extra chokladpulver, Grenoli-mackan, stammisarna, de som jobbar där, att det ligger 20 m från min port, man kan sno WLAN.. Allt! Det är mitt Central Perk har syrran o jag kommit fram till. Jag är tydligen Phoebe (tack vare att jag sjöng Smelly Cat i en timme på midsommar. Allt kommer tillbaka o biter en i rumpan sägs det. True true.)
Nu ska det startas en blogg om allt som händer där, och det är ganska mycket. Det ska bli juicy är det utlovat. Jag länkar självklart så fort den startar! Allt och alla ska hängas ut. Grejer som att X-stammisen sågs ute på Rival hånglandes med en kvinna igår. Dock inte hans fru. Eller varför inte om den gifta 2 barnsmamman som skickade ett sms till Massimo och bad honom sätta på henne? Förstå vilken grej det här kommer bli i Hornstull!
Det kommer förstås varvas med gamla godingar, som berättelsen om den gången Espen drack 18 latte på en dag och gick bärsärkagång hemma hos sig och kastade ut alla sina möbler från balkongen. Inga namn kommer nämnas. Jag hoppas förstås på ett sjysst kodnamn. Typ Modesty Blaise. Fick höra idag att jag blir den enda som hängs ut med namn. Jobbigt läge om jag skulle skicka ett "kom-och-sätt-på-mig" mess till Massimo då. Som om det skulle hända, men ändå.
Jag gillar att gå på Högalidsgatan och hälsa på folk. Vad dom heter? I don't know. Vet bara att vi har en sak gemensamt: vi köper kaffe på samma ställe. Lite småstadsfeeling. Nästan incestuöst. Alla känner alla, snart vet man allt om alla också. Åh vad jag längtar till bloggen. 3 veckor kvar typ.
Det jag ville få fram var iallafall: I love you dello sport! And I know you love me back.
Jag menar förstås mitt favoritkafé. Stället jag hänger på innan jobbet och dricker en cappuccino. Slutar jag innan 17 skyndar jag hem för att hänga där vid stängning, kanske tjuvröka inne, dricka en öl med killarna.
Visst, ibland är de skitjobbiga (ex. "Fy faaan vad bakis du är. Du ser ut som skit. Vilken vinhagga du är!!") men allra allra oftast låter det inte så, som tur är. (Iofs oftare och oftare på sistone, undrar varför.. hrrmmm..)
Att jag får The Mexican Hat Song uppspelad varje gång jag kommer, det är en komplimang har jag fått förklarat för mig
- "Ingen annan har en låt, fatta att du har ett helt album. Det e looove"
- "Men va faaan Martin! Det är ett album med mexican folk songs!!!!"
Jag älskar allt med det där kafét. Fikonkakan, croissanterna, SEMLORNA, cappuccinon med extra chokladpulver, Grenoli-mackan, stammisarna, de som jobbar där, att det ligger 20 m från min port, man kan sno WLAN.. Allt! Det är mitt Central Perk har syrran o jag kommit fram till. Jag är tydligen Phoebe (tack vare att jag sjöng Smelly Cat i en timme på midsommar. Allt kommer tillbaka o biter en i rumpan sägs det. True true.)
Nu ska det startas en blogg om allt som händer där, och det är ganska mycket. Det ska bli juicy är det utlovat. Jag länkar självklart så fort den startar! Allt och alla ska hängas ut. Grejer som att X-stammisen sågs ute på Rival hånglandes med en kvinna igår. Dock inte hans fru. Eller varför inte om den gifta 2 barnsmamman som skickade ett sms till Massimo och bad honom sätta på henne? Förstå vilken grej det här kommer bli i Hornstull!
Det kommer förstås varvas med gamla godingar, som berättelsen om den gången Espen drack 18 latte på en dag och gick bärsärkagång hemma hos sig och kastade ut alla sina möbler från balkongen. Inga namn kommer nämnas. Jag hoppas förstås på ett sjysst kodnamn. Typ Modesty Blaise. Fick höra idag att jag blir den enda som hängs ut med namn. Jobbigt läge om jag skulle skicka ett "kom-och-sätt-på-mig" mess till Massimo då. Som om det skulle hända, men ändå.
Jag gillar att gå på Högalidsgatan och hälsa på folk. Vad dom heter? I don't know. Vet bara att vi har en sak gemensamt: vi köper kaffe på samma ställe. Lite småstadsfeeling. Nästan incestuöst. Alla känner alla, snart vet man allt om alla också. Åh vad jag längtar till bloggen. 3 veckor kvar typ.
Det jag ville få fram var iallafall: I love you dello sport! And I know you love me back.
Kommentarer
Trackback
